Innan gymnasiet var jag inte så väl insatt i specialpedagogik. Det var inte förrän jag började praktisera på förskolor som jag insåg att specialpedagogik används ständigt i vår vardag. I min framtida profession som förskollärare vill jag besitta mer kunskap inom ämnet specialpedagogik än vad jag gör idag, en sådan liten sak som att ändra mitt tankesätt för lärande kan vara en stor skillnad för ett barn. Att jag vågar använda mig av fler metoder och "tänka utanför ramen", så att säga.
Förskolan ska främja barns utvecking och lärande, samt skapa en livslång lust att lära (lpfö98). Värdegrunden uttrycker att det etiska förhållningssätt ska prägla verksamheten, hänsyn till andra människor, samt rättvisa och jämställdhet. Barnens rättigheter ska lyftas fram och synliggöras.
En föreläsning som Anders Lindqvist (personlig kommunikation, 20 januari 2016) höll i som handlade om barn som utmanar har jag tagit tillvara på. Han beskrev hur han själv var som ung och hur människor i hans omgivning betett sig och tolkat honom. Tack vare den föreläsningen har jag mer börjat tänka på hur jag själv bemöter och tolkar barnen. Som Anders sa, allt man ser är inte sanning.
Förskolan ska främja barns utvecking och lärande, samt skapa en livslång lust att lära (lpfö98). Värdegrunden uttrycker att det etiska förhållningssätt ska prägla verksamheten, hänsyn till andra människor, samt rättvisa och jämställdhet. Barnens rättigheter ska lyftas fram och synliggöras.
En föreläsning som Anders Lindqvist (personlig kommunikation, 20 januari 2016) höll i som handlade om barn som utmanar har jag tagit tillvara på. Han beskrev hur han själv var som ung och hur människor i hans omgivning betett sig och tolkat honom. Tack vare den föreläsningen har jag mer börjat tänka på hur jag själv bemöter och tolkar barnen. Som Anders sa, allt man ser är inte sanning.
Nilholm beskriver 3 olika perspektiv på specialpedagogik, de tre grundläggande perspektiven.
Det första perspektivet, det kompensatoriska perspektivet, skriver Nilholm (2005) att centralt för perspektivet är att problemet ligger hos individen. Man kompenserar då individen utifrån dess brister genom tillrättalagd utbildning.
Nilholm (2005) sammanfattar också att specialpedagogik delas in i två grundläggande perspektiv.
Det kompensatoriska som jag beskrev ovan är traditionellt och individualiserat med rötterna i medicin och psykologi. Haug (1998) skriver det som " i det traditionella perspektivet defineras social rättvisa som en individuell rätt till extra resurser... framförallt med elevers diagnosticerande svaga sidor och en särskild, tillrättalagt utbildning, med målet att nå ett normalt fungerande" (Nilholm 2005 s.125).
Olika kännetecken som "lyfts fram" i det traditionella synsättet är bl.a. forskarnas postivistiska utgångspunkter. Målet är att finna undervisningsetoder för olika grupper och mer at segregerande undervisningsformer och e specialpedagogisk professionalitet som grundar sig på kuskap om det som anses "inte vara normalt".
Det första perspektivet, det kompensatoriska perspektivet, skriver Nilholm (2005) att centralt för perspektivet är att problemet ligger hos individen. Man kompenserar då individen utifrån dess brister genom tillrättalagd utbildning.
Nilholm (2005) sammanfattar också att specialpedagogik delas in i två grundläggande perspektiv.
Det kompensatoriska som jag beskrev ovan är traditionellt och individualiserat med rötterna i medicin och psykologi. Haug (1998) skriver det som " i det traditionella perspektivet defineras social rättvisa som en individuell rätt till extra resurser... framförallt med elevers diagnosticerande svaga sidor och en särskild, tillrättalagt utbildning, med målet att nå ett normalt fungerande" (Nilholm 2005 s.125).
Olika kännetecken som "lyfts fram" i det traditionella synsättet är bl.a. forskarnas postivistiska utgångspunkter. Målet är att finna undervisningsetoder för olika grupper och mer at segregerande undervisningsformer och e specialpedagogisk professionalitet som grundar sig på kuskap om det som anses "inte vara normalt".
Det andra perspektivet, det kritiska alt. det alternativa perspektivet, så anser man att problemet inte ligger hos individen utan att miljön är orsaken. Det här perspektivet står i kontrast till det kompensatoriska perspektivet när det handlar om kunskapssyn. Det kritiska perspektivet handlar om att man anser att kunskap är i beroende av förhållande till sociokulturella omständigheter och gruppens intresse (Nilholm 2005).
Alla ska ha rätt till att vara en del av den "normala" praktiken och olikheter ska ses som en tillgång, vi ska anpassa undervisningen så att den passar alla individer.
Alla ska ha rätt till att vara en del av den "normala" praktiken och olikheter ska ses som en tillgång, vi ska anpassa undervisningen så att den passar alla individer.
Nilholm (2005) skriver att detta perspektiv växte fram under kritiken till det kompensatoriska perspektivet. Det är även den andra delen av det grundläggande perspektivet. Betoningen ligger på sociala faktorers betydelse.
Det tredje och sista perspektivet, Dilemma perspektivet, handlar om problem som inte riktigt går att lösa. Det är en ständig diskussion där man försöker komma fram till olika, fungerande lösningar.
Det kan vara svårt att anpassa utbildningen för alla då vi alla har olika behov. Nilholm (2005) skriver att alla ska få erhålla gemensamma kunskaper och erfarenheter och samtidigt ska barnen bemötas utifrån sina olikheter. Nilholm menar att det ger upphov till fler dilemman. Ska man kategorisera barn efter olika behov eller se alla som individer?
I mitt framtida yrke ska jag som pedagog kunna se möjligheter istället för svårigheter. Det ingår i mitt arbete att inkliudera alla barnen i verksamheten, vi är alla olika men jag som pedagog ska i mitt arbete inkludera alla barnen i verksamheten (lpfö98).
Nilholm (2005) menar att dilemmaperspektivet har sin utgångspunkt i dilemman angågende de två grundperspektivet, vilket samhälle och skola har att hantera för att möta elevers olikheter. Detta handlar även om etik.
Det tredje och sista perspektivet, Dilemma perspektivet, handlar om problem som inte riktigt går att lösa. Det är en ständig diskussion där man försöker komma fram till olika, fungerande lösningar.
Det kan vara svårt att anpassa utbildningen för alla då vi alla har olika behov. Nilholm (2005) skriver att alla ska få erhålla gemensamma kunskaper och erfarenheter och samtidigt ska barnen bemötas utifrån sina olikheter. Nilholm menar att det ger upphov till fler dilemman. Ska man kategorisera barn efter olika behov eller se alla som individer?
I mitt framtida yrke ska jag som pedagog kunna se möjligheter istället för svårigheter. Det ingår i mitt arbete att inkliudera alla barnen i verksamheten, vi är alla olika men jag som pedagog ska i mitt arbete inkludera alla barnen i verksamheten (lpfö98).
Nilholm (2005) menar att dilemmaperspektivet har sin utgångspunkt i dilemman angågende de två grundperspektivet, vilket samhälle och skola har att hantera för att möta elevers olikheter. Detta handlar även om etik.
Det tredje perspektivet kallas dilemmaperspektivet. Dilemman går att beskriva som problem som inte går att lösa, olika värderingar som står emot varandra. Olika valsituationer, eller konflikter där det inte finns ett entydigt svar på hur man bäst agerar. Dilemman kan ses i relation till problem, där de senare vanligtvis har en lösning. Dyson & Millward (2000) framhåller att skolsystem ska ge alla barn liknande utbildning, samtidigt som barns olikheter när det gäller erfarenhet, förmåga och egenskaper kräver anpassning av undervisning till varje unikt enskilt barn.
Nilholm (2005) menar att dilemmaperspektivet tar sin utgångspunkt i att moderna skolor har att hantera individers olikhet. Detta grundläggande dilemma innebär att alla ska erhålla gemensamma erfarenheter och kunskaper, samtidigt som barnen också måste bemötas utifrån sin olikhet.
Olika perspektiv på specialpedagogik ger olika sätt att se verksamheten och hur den ska förstås och organiseras. Synen på specialpedagogik som undervisningsområde ser då olika ut från vilket perspektiv man utgår ifrån.
Olika perspektiv på specialpedagogik ger olika sätt att se verksamheten och hur den ska förstås och organiseras. Synen på specialpedagogik som undervisningsområde ser då olika ut från vilket perspektiv man utgår ifrån.
Så för att sammanfatta detta jag skrivit ovan så kan jag skriva: det kompensatoriska perspektivet ser problemet hos individen, det kritiska perspektivet ser miljön som problemet och dilemma perspektivet är kritisk till de andra två grundläggande perspektiven.