ENLIGT SARA LINNEA

Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara på och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.

Verksamehten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter (lpfö98 rev. 2010 s.9).

Hur mycket jag än tittar i läroplanen så står det faktiskt knappt något om förskolans fysiska miljö. De Jong (2010) nämner att det enda som står om miljön är att det står att den ska var trygg, utmana och locka barn till att utforska och leka samt att de ska ha ett inflytande över den.
Jag själv tycker att den fysiska miljön är otroligt viktig. Miljön är de tredje pedagogen, den hjälper till barnen att utvecklas. Med hjälp av den fysiska miljön kan vi skapa intresse för olika sorters aktiviteter för barnen, låta de få utforska och pröva nya föremål som vi erbjuder och lära sig.

Vad är estetik?
I Pramling et al. (2008) beskrivs etik som et sköna och om konst.
I förskola/grundskola använda det begreppet oftast i samband med de estetiska ämnena eller det estetiska innehållet.
Enigt Alexander Gottlieb Baumgartens beteckning på estetik så beskrivs det som följande: "Den estetiska kunskapen har inte den logiska, deduktiva kunskapens form, den arbetar inte med kedjor av retionella argument. Den är istället associativ, kombinerande, jämförande och särskiljande och den har sin egen perfektion och sanning" (ref. i Pramling et al. s.13).

Något jag börjat tänka oftare sedan Sofias föreläsning där hon pratade om att barnen skulle kunna skapa sina egna små lekvråer, alltså att inte vi pedagoger har helt färdiga rum "här ska vi enbart måla" eller "här ska vi bara läsa" utan att vi ger rum för barnens egna tolkande och kunna skapa sin lekmiljö själva (Eriksson Bergström, 2013). Vi pedagoger måste kunna låta barnen få bidra till att utveckla sina olika lekar genom en lekfull öppenhet (Pramling, et al. 2008). Vi ska erbjuda barnen möjligheter att kunna utveckla en medvetenhet inom olika kunskapsområden, dans och rytmik, musik och drama exempelvis. Dessa möjligheter kommer att utgöra den gurnd för barnens fortsatta lärande av estetik.

 

Pramling et al. nämner också att det finns ett dilemma med estetik i förskolan redan i läroplanen. Det estetiska området ska vara både metod och innehåll. I läroplanen står det att vi ska skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer. Dessa kan vara musik, drama, rytmik och sand m.m. Frågan är de om de estetiska praktikerna i förskolan kommer bli mer metod än innehåll?


REFERENSER